Lyssna

I onsdags började fastan. Köld och snö. Kors av aska i pannan. "Kom ihåg att du är stoft, och stoft skall du åter bli." Nyktra tankar om att vara vaken och att handla.

Några dagar senare har jag både lyckats bra och dåligt. Bra med att faktiskt sakta ner mitt liv och skära ner på onödigheter. Dåligt med att försätta mig i ett mer lyssnande tillstånd. Kontemplation ligger inte för mig, jag vill agera. Liksom. Men man måste ju lyssna och lugna ner sitt inre ibland också, och detta är tiden på året som är specifikt vigd åt sånt.

Funderar på att skriva något längre om vad fasta och påsk betyder för mig. Fast inte så att det blir ytterligare en av alla saker i att-göra-listan...

Vad jag avstår från under fastan 2007

Idag är Askonsdag. Nu börjar fastan, förberedelsetiden inför påsken.

Det ska vara en tid av askes, det vill säga andlig och själslig träning. Nu ska man sakta in en smula, avstå från umbärliga saker för att bereda plats för sådant som annars inte riktigt får plats i vardagen. Tänka över prioriteringar. Demonstrera för sig själv vad man är beroende av och på vilket sätt. Lyssna in Gud och se över relationen. Och så vidare.

Att avstå från mat skulle inte göra någon direkt nytta för mig. Jag blir bara sur och grinig. All extra lyx, som efterrätt eller att äta ute eller dricka alkohol, det kan jag däremot gärna göra. Pengar som blir över på det viset får förstås gå i fastebössan till Lutherhjälpen.

Det viktigaste i form av askes för min del detta år blir dock att avstå från bloggar och webbforum och liknande. Jag ska begränsa läsningen av sådant till en gång om dagen (och då kommer jag inte att hinna så mycket), och postandet till en gång i veckan. Jag är en svår internetjunkie, så det kommer att bli en tillräcklig övning tror jag.

Den tid som frigörs på detta sätt ska jag ägna åt att tänka lite extra på Gud, religion, mig själv och mitt förhållande till omvärlden. Dessutom kanske det blir lite tid över att bry mig om vänner och familj lite extra.

Sedan jag påbörjade denna blogg förra påsken har jag blivit alltmer övertygad om att religion måste förstås som ett sätt att leva snarare än som en teori. Teologi (rationell reflektion över tron) i all ära, men utan praktik är det inget värt. Faktum är att det inte ens är begripligt. Det är när folk saknar känsla för den praktiska förankringen i ritual och det man kallar "goda gärningar" som de angriper tron eller blir bokstavstroende. Jag är Lutheran, och kan väl om någon ställer mig mot väggen skriva under på att det är tron allena som räddar och av nåd, inte genom gärningar -- men för att betyda något för en människa i vardagen måste tron praktiseras och förankras.

Om jag talar både människors och änglars språk, men saknar kärlek, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal. 1 Kor 13:1

Nej, detta är den fasta jag vill se:
att du lossar orättfärdiga bojor,
sliter sönder okets rep,
befriar de förtryckta,
krossar alla ok. Jes 58:6

Mina bröder, vad hjälper det om någon säger sig ha tro men inte har gärningar? Inte kan väl tron rädda honom? Om en broder eller syster är utan kläder och saknar mat för dagen, vad hjälper det då om någon av er säger: ”Gå i frid, håll er varma och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver? Så är det också med tron: i sig själv, utan gärningar, är den död. Jak 2:15-17

Ett år med Jesus

Jag har nyligen fått Ett år med Jesus i min hand, ett verk i två delar av Göran Skytte och Bo Brander som består av predikningar och samtal under ett års tid.

Det börjar i maj, men del två sträcker sig från Kyndelsmässodagen fram till pingst och är alltså den del som är aktuell nu. Jag började med senaste söndagen. Kanske kommer jag att läsa detta långsamt och ett stycke i veckan under året -- eller också går det som det brukar med mig och andaktsböcker (inte för att det här är någon vanlig andaktsbok, men ändå) att jag läser dem alldeles för fort.

Det är i alla fall en rätt skön stil, avslappnade predikningar och grundlig vardagsanknytning. Trevligt att en av de första sakerna jag råkade läsa handlade om naturvetenskap och skapelsen.

Om naturvetenskapen är ett hot, då är kristendomen falsk. Men om man vet att Gud finns, kan man tryggt arbeta med att försöka förstå allt från vårt myrperspektiv.

Annars var det ett uttalande om den helige andes ledning som fastnade mest av det jag hittills läst. Det är också ett exempel på de drastiska liknelser och formuleringar Brander använder:

Jag kan se mitt liv som en lång serie händelser där jag tror att den helige Ande inte bara haft sitt finger med i spelet, utan att han har styrt spelet med joystick.

Jag ser fram emot att ta del av resten. Och hoppas att kunna känna den helige Andes joystick-styrning i mitt liv med!

Här är en grundlig anmälning, från Skyttes webbplats.

Andra bloggar om: böcker, Ett år med Jesus, Göran Skytte, Bo Brander.