Kristen bokmal

Detta är en blogg om att leva som kristen i en oförstående omvärld och med en skeptiskt sinnad personlighet. Jag som skriver är något så ovanligt som en nutida svensk som går i kyrkan minst en gång i veckan utan att vara anställd eller musiker eller körsångare.

2007-03-28

Empirisk religion!

En trend i "den nya ateismen" är att trycka på idén att religion visst kan ställas under vetenskaplig prövning. Jag är ofta lite tveksam till detta, eftersom jag tycker att de flesta vinklar man pratar om i sammanhanget bygger på sådant som jag uppfattar som missförstånd av vad religion i grunden är och hur det fungerar. Man brukar alltid diskutera religion som en lära eller en teori som gör förutsägelser om verklighetens beskaffenhet, medan jag anser att religion egentligen alltid i första hand är andlig disciplin -- livshållning och livsstil -- och att läran och dess spetsfundigheter (förlåt, alla seriösa teologer!) kommer i andra hand.

Jag brukar alltid hävda att det visserligen är viktigt att reflektera över tron och bruka förnuftet, men att det hela aldrig kommer att betyda något om det inte handlar om att utöva. Med betoning på öva, tänker jag mig.

Ska man vetenskapligt pröva religionen borde man alltså fokusera på den effekt den har på utövaren.

Tanken som slog mig är alltså att det faktiskt finns en mycket intressant empirisk infallsvinkel på religion i allmänhet och kristendomen i synnerhet. Man skulle kunna utröna vad som faktiskt är rätt sätt att utöva religion.

Jag tänker till exempel på stycket där Jesus talar om falska profeter i Matteus 7:


Akta er för de falska profeterna, som kommer till er förklädda till får men i sitt inre är rovlystna vargar. På deras frukt skall ni känna igen dem. Plockar man kanske druvor på törnen eller fikon på tistlar? Så bär varje gott träd bra frukt, men ett uselt träd bär dålig frukt. Ett gott träd kan inte bära dålig frukt, inte heller kan ett uselt träd bära bra frukt.


Och på det där med andens frukter i Galaterbrevet:


Men andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet,ödmjukhet och självbehärskning.


Från min synvinkel skulle det vara intressant med en serie studier som faktiskt kvantitativt försöker bedöma vilka sätt att utöva religion som är andligt fruktbara, som på djupet förbättrar människan. Min gissning är att bön, särskilt kontemplativ bön, kombinerat med praktiskt arbete för (och med) medmänniskor, kommer att hamna på plussidan.

Det skulle kunna få lite intressanta effekter att ha sådan kunskap, faktiskt.

(Det finns redan studier av vilken effekt meditation och kontemplation har på hjärnan. Alltid en början.)

Andra bloggar om: , , , .

1 Comments:

  • At 2:46 em, Anonymous Anonym said…

    Ah...så skönt med någon som går i kyrkan, även om han inte får synas. har två manliga vänner som har svårt att gå på mässa om de inte får ministrera (katoliker).

    När jag var liten, var jag bara på mässan då jag sjöng i kören. Nu går jag annars också.

    Vilka ärelystna linslusar vi kyrkbesökare kan vara!

     

Skicka en kommentar

<< Home