Vad jag avstår från under fastan 2007

Idag är Askonsdag. Nu börjar fastan, förberedelsetiden inför påsken.

Det ska vara en tid av askes, det vill säga andlig och själslig träning. Nu ska man sakta in en smula, avstå från umbärliga saker för att bereda plats för sådant som annars inte riktigt får plats i vardagen. Tänka över prioriteringar. Demonstrera för sig själv vad man är beroende av och på vilket sätt. Lyssna in Gud och se över relationen. Och så vidare.

Att avstå från mat skulle inte göra någon direkt nytta för mig. Jag blir bara sur och grinig. All extra lyx, som efterrätt eller att äta ute eller dricka alkohol, det kan jag däremot gärna göra. Pengar som blir över på det viset får förstås gå i fastebössan till Lutherhjälpen.

Det viktigaste i form av askes för min del detta år blir dock att avstå från bloggar och webbforum och liknande. Jag ska begränsa läsningen av sådant till en gång om dagen (och då kommer jag inte att hinna så mycket), och postandet till en gång i veckan. Jag är en svår internetjunkie, så det kommer att bli en tillräcklig övning tror jag.

Den tid som frigörs på detta sätt ska jag ägna åt att tänka lite extra på Gud, religion, mig själv och mitt förhållande till omvärlden. Dessutom kanske det blir lite tid över att bry mig om vänner och familj lite extra.

Sedan jag påbörjade denna blogg förra påsken har jag blivit alltmer övertygad om att religion måste förstås som ett sätt att leva snarare än som en teori. Teologi (rationell reflektion över tron) i all ära, men utan praktik är det inget värt. Faktum är att det inte ens är begripligt. Det är när folk saknar känsla för den praktiska förankringen i ritual och det man kallar "goda gärningar" som de angriper tron eller blir bokstavstroende. Jag är Lutheran, och kan väl om någon ställer mig mot väggen skriva under på att det är tron allena som räddar och av nåd, inte genom gärningar -- men för att betyda något för en människa i vardagen måste tron praktiseras och förankras.

Om jag talar både människors och änglars språk, men saknar kärlek, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal. 1 Kor 13:1

Nej, detta är den fasta jag vill se:
att du lossar orättfärdiga bojor,
sliter sönder okets rep,
befriar de förtryckta,
krossar alla ok. Jes 58:6

Mina bröder, vad hjälper det om någon säger sig ha tro men inte har gärningar? Inte kan väl tron rädda honom? Om en broder eller syster är utan kläder och saknar mat för dagen, vad hjälper det då om någon av er säger: ”Gå i frid, håll er varma och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver? Så är det också med tron: i sig själv, utan gärningar, är den död. Jak 2:15-17